Andra namn:
Nosvimma, gråvimma, åvimma, ådrägel,
gök, och särta
Kännetecken:
Slankare än braxen, platt tillplattat huvud. Den
konformade nosen går ut över underkäken. Analfenan
kortare än hos braxen och björknan. Under lektiden blir
huvudet och översidan mörkare, buken och de pariga fenorna
rödoranga. Hanarna får också lekvårtor
över hela kroppen.
Storlek:
Längd upp till 50 cm, men oftast inte över 30 cm. Maxvikt
ca 1 kg.
Utbredning:
Sydligaste Östersjön, baltikum samt österut
i Ryssland till Volga och Ural, Elbe. i Sverige längs med
Östkusten samt i några mindre inlandsvatten.
Biologi:
I små stim i söt och brackvatten. Vandrar upp i bäckar
och älvar för att leka.
Simmar tillbaka på hösten, övervintar i bottenslammet
på djupt vatten. Födan består av maskar, snäckor
och insektslarver.
Leken:
Lägger 200 000 - 300 000 ägg i Maj-Juli som fastnar
vid stenar och växter
i rinnande vatten.
Fiske:
Den har en liten betydelse som sportfisk. Bra kött
men mycket ben.
|
