Största delen av sitt ganska korta liv lever
laxen i havet. Endast när den leker och i ungdomsåren
lever den i älvarna. Laxen är en lång spolformig
fisk, med en kort liten ryggfena. Ibland kan den vara ganska svår
att skilja ifrån havsöringen. Laxen har dock i regel
större men färre gälllocksfläckar och saknar
ofta helt fläckar under sidolinjen. Tillväxten sker i
havet, och det är en fet, grant färgad lax som stiger
upp i älvarna för att leka i det klara vattnet över
grusbottnarna. Lekvandringen sker i södra Sverige mars-oktober
och juni-september i Norrland. Under uppvandringen har den oftast
svåra forsar att passera. Då gör den väldiga
hopp. Vid kraftverken har man på många ställen
byggt sk. "laxtrappor" för att underlätta för
laxen att komma upp i älvarna.
Själva leken sker i dagsljus på ganska grunt vatten från
2 dm till 3 m djup över grus och stenbottnar. Leken sker i
regel parvis men även unga hanar deltar ibland i leken. Honan
"rör" upp en gropbädd, där hon lägger
den redan då befruktade rommen. Enligt uppgifter lägger
hon imellan 50-100 ägg i varje sådan gropbädd. Den
täcks över genom honans stjärtslag och genom vattenströmningen.
Man har sett hur det tar flera timmar för honan att ställa
iordning en sådan bädd. Romläggningen går
fort , på ett par sekunder. Själva leken kan vara i flera
veckor. Äggen ligger sedan väl skyddade i romgropen för
ev. fiender och kommer sedan att kläckas tills nästkommande
år.
Där ligger de kvar och gropen i flera månader och lever
på sin gulblåsa, innan de som små laxyngel arbetar
sig upp i vattnet. Som små yngel lever de på plankton,
små bottendjur, insektslarver och nattsländor. Tillväxten
går långsamt i älven och i en tabbell hämtad
ifrån Fiskar och Fiske i Norden, del II ser
det ut så här i en sydlig och en nordlig älv:
| |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
År |
| Mörrumsån |
6 |
12 |
15,5 |
- |
- |
cm |
| Lule Älv |
4,5 |
10 |
12 |
15,5 |
19 |
cm |
De gamla laxarna driver viljelöst efter leken ned mot havet.
De är då i ganska dålig kondition och magra, men
endel repar sig fort i havet, andra dör. De unga laxarna (hanarna)
som deltagit i leken dör oftare än de äldre. I havet
vandrar de omkring långa vägar under sitt näringssök
och återvänder så småningom en andra gång
för lek.
När laxungarna stannat sin tid i älven börjar nedvandringen
vid 2-3 årsåldern. Det sker oftast vid högvatten
under våren och försommaren. När laxen kommer ut
i havet växer den mycket snabbt. En tabell hämtad ur Fiskarna
i färg visar laxens ungefärliga tillväxt i havet:
| År: |
1.5 |
2.5 |
3 |
4 |
| Längd: |
60 cm |
80-85 cm |
110 cm |
110-120 cm |
| Vikt: |
2-2,5 kg |
6,5-7,5 kg |
10-13 kg |
15-20 kg |
När laxungarna kommer ut i havet stannar de oftast i älvmynningen
ett tag för att vänja sig vid sin nya föda och det
salta vattnet. De äter då i huvudsak kräftdjur,
märlor m.m. Senare börjar de att äta fisk och den
bidrar framförallt tilllaxens snabba tillväxt. Den ändrar
då också färg och blir som man säger "blank".
Laxens häpnadsväckande språng uppför forsfallen
har sedan gammalt fascinerat människan. Olaus Magnus som levde
på 1500-talet förklarade det med att laxen "laxen
griper med munnen ett stadigt tag i stjärten och böjer
sig sålunda som en sprättbåge, vilket sprätter
upp och svingar laxen över fallet".
Enligt Izaak Walton är laxen fiskarnas konung och hundra år
tidigare hade nyssnämnda Olaus Magnus satt en krona på
laxens huvud på ett trsnitt i sitt stora verk om de nordiska
folken.
Orsaken till att laxen är så smal vid stjärten avslöjas
i en urgammal legend: "Asaguden Loke hade förvandlat
sig till en lax och när Tor fånga honom försökte
Loke att halka ur hans grepp, varför Tor klämde åt
stjärten så hårt hans jättenävar orkade.
Därför är laxen så smal om höfterna!
Enligt gamla tiders erfarna fiskare var laxen ytterst känslig
för färger och ljus, och skrockfulla laxfiskare målade
t.o.m över sina röda stugor för att inte skrämma
fisken. |