
Kännetecken:
Iden är en typisk representant för karpfamiljen.
Den är relativt lik såväl mörten som färnan
men skiljer sig från den förra bl.a genom sina gula
ögon (mörten har röda) och från den senare
genom sin smalare skalle och urnupna analfena
.Kroppsformen är också något klumpigare.
Vanligen har iden en puckel bakom huvudet.
Utbredning:
Utbredningen sträcker sig ifrån Rhen och österut
över hela Europa, men med tyngdpunkten i norr. Här i
landet är förekomsten tämligen ojämn. Den
tål iallafall rättså salt vatten och finns därför
ända ner till Öresund.
Lek:
Iden leker både i sjöar och rinnande vattenöver
grunda och steniga eller grustäckta bottnar vid en temperatur
av lägst 7-8 grader. En större hona kan producera upp
till ca 200.000 ägg, som kläcks inom 2-4 veckor. Då
idleken ofta sker under kraftigt plaskande, det kan man se om
man har tur, detta brukar då benämnas att de "badar.
Föda och tillväxt:
Iden visar stor anpassning till strömvatten och
i älvarna och åarna tar den sig uppför relativt
kraftiga forsar, genom att hoppa likt laxen.
Stapelfödan består av musslor, mindre kräftdjur
samt larver. Men större idar tar också även fisk.
Tillväxten är i regel snabbast hos den kustlevande iden,
men också för denna tar det i regel 6-8 år att
nå kilosvikt. Den kan leva upp till 20 år, och den
kan i nordiska vatten nå vikter på över 5 kg.
Det svenska sportfiskerekordet på id ligger på 3.57
kg i Pukaviksbukten i Blekinge
890731 på ett tobydrag.
Fiske:
I flera länder har iden alltjämnt en ekonomisk
betydelse och fiskas såväl med nät som krokredskap.
Här i Sverige fångades för mycket id av skärgårdsbefolkningen,
men numera saknar den som de övriga karpfiskar betydelse
som matfisk hos oss.
Som sportfisk har den imellertid betydelse och tas på mete,
spinn och fluga.
Majs fungerar som ett utmärkt bete till iden, det var mycket
uppskattat iallafall i Kävlingeån.
|