Ståndplatser
Var gäddan finns är helt beroende på i vilket
typ av vatten man fiskar i.
Som i t.e.x en å är vasskanter, vikar, bakvatten
som bildas bak stenar och ström kanter är oftast
heta ställen. I sjöar är det en stor fördel
med ett ekolod, där man kan se djupbranter och djuphålor,
hittar man dom, hittar man oftast fisken.
Föda
Gäddar äter i huvudsak det hon kommer över,
men är speciellt förtjust i mört och i saltvattnets
strömming. Men även löja, abborre och nors
uppskattas.
Gäddan äter också kräftor, mygglarver
sin egen avkomma, grodor, smålakar och en och en annan
simmande andunge och snok har det t.o.m hänt att gäddan
har stoppat i sig. Jag hörde talas om en som satt och
fiskade på en spån då en ankfamilj med åtta
stycken andungar kom simmandes i vattnet. Helt plötsligt
plaskade det till, och när vattnet hade lagt sig fanns
det fyra styckan ungar kvar......
Huggtider
Det finns de som tror att gäddan tappar tänder eller
har ont i dom när de inte hugger. detta är inte
sant. Gäddans tänder växer ut efterhand som
de nöts eller faller bort.
Gäddan äter då hon är hungrig. Hon vill
gärna proppa magen full för att sedan smälta
maten i lugn och ro. Därför blir det oftast en intensiv
men kort huggperiod, och sedan ett längre matsmältningsuppehåll.
Även under "matsmältningsuppehållet kan
gäddan hugga, hon handlar då på instinkt,
men spottar snabbt ut det igen. Gör man då inte
ett mothugg ögonblickligen tappar man fisken. När
väl gäddan hugger på allvar svälje hon
ofta snabbt bytet/betet, det är bra att göra ett
relativt snabbt motugg, så att man krokar fisken fint,
och då undkommer man att kroken hamnar nere i strupen.
Chansen är ju större att man få fler hugg
av små gäddor än större gäddor,
dels så äter ju större gäddor mera och
smälter ju då maten längre, när det då
är tvärtom med en mindre gädda.
Väder
& Vind
Det är ju dock inte bara gäddans storlek som bestämmer
huggtiderna. Vädrets makter och givetvis årstiderna
spelar ju också en viktig roll, liksom betesfiskens
rörelser och tillgången på betesfisk.
Blåsigt, mulet väder sätter ju småfisken
i rörelse mot stränderna samtidigt skräms ju
inte gäddan heller direkt av skuggor som faller på
vattenytan.
Detta retar då gäddans aptit och hon föjler
då gärna efter, och kan då lättare nås
av spinnfiskaren/metaren ifrån stranden.
Blir det en lång och kylig period hugger gäddan
bäst vid väderomslaget i början och i slutet
av perioden. Även vinden påverkar gäddan i
högsta grad, pålandsvinden är sedan gammalt
känd som en pålitlig fiskevind.
Fisken "åker" då med strömmarna/vattnet
in till grundare partier.
Årstider
Årstiderna påverkar också i högsta
grad fisken. Sommargäddan har sina speciella ståndplatser,
höstgäddan sina o.s.v
När gäddans lek är slut och försommarvärmen
börjar krypa på, då lockas gäddan in
ifrån friare vatten till mynningar och grundare soliga
vikar m.m
Fram emot September - Oktober är Småfisken vid
detta laget ute på djupare vatten och där jagar
hon innan hon går in på lugnare grundare vatten
för att smälta sin mat. Även om hon då
kanske inte riktigt är på hugget så når
man iallafall henne.
Strax innan isläggningen är vattnet som kallast
och gäddan söker då djupare vatten dvs varmare
vatten. När isen lagt sig minskar värmeutstrålningen,
särskilt om det har kommit snö. Jordvärmen
värmer sakta upp vattnet underifrån och då
piggnar gäddan till igen, och hugger då friskt
på bl a angeldon.
Gäddan går sedan i allmänhet grunt i sjöarna
under vintern. I skärgården går gäddan
in under isen i de inre vikarna för att hitta sin idealtemperatur.
Olika typer
Det finns flera olika benämningar på gädda
t.e.x:
Isgädda, lövgädda, blomstergädda. De kommer
vid olika tidpunkter till lekplatserna från skilda miljöer.
Dessa gäddor har olika färgbeteckningar.
Grundvattengäddan har mörkare färgteckning.
Djupvattengäddan är något blekare. Därimellan
förekommer det olika skiftningar från gult till
giftgrönt och guldfärgat. Även rödaktiga
färgskiftningar förekommer hos kräftätande
gäddor. Man tror att miljön bidrar till de olika
färgerna. Gäddan kamoflerar sig helt enkelt efter
den miljö hon lever i. Var de olika typerna lever bestäms
på tillgången till föda t.e.x en djupvattengädda
kan tvingas bli en grundvattens gädda och tvärtom
ifall att födan tryter.
Sjukdomar
Gäddans vanligaste sjukdom kallas för gäddpest.
Det är en hudsjukdom som yttrar sig i att gäddan
tappar fjäll. De "flådda" ytorna blir
oftast blodiga. Fisken kan magra och också dö.
|
|
|
|
