| Braxen - "Abramis
Brama" |
Kännetecken
Braxen är en hög "hoptryckt" fisk, med
en analfena som är ungefär dubbelt så stor
som ryggfenan. Ryggen är mörk och skiftar i grönt.
Sidorna är silvervita ibland något bronsfärgade,
fenorna är mörkgrå.
Var finns
den?
Braxen finns i Sverige från Skåne upp till
en nordgräns diagonalt genom Värmland, Dalarna och
Hälsingland. Den finns även i sjöar utefter
Norrlandskusten upp till Torne älv och här och var
i enstaka Norrlandssjöar i inlandet. Den saknas i sjöar
längs Bohuslän kust och Gotland. Den finns också
i Stockholm och Östergötlands skärgårdar
och längs Upplandskusten. Även i skärgårnadarna
längst upp i norr lever den.
Braxen lever i stim och trivs bäst i grunda, varma sjöar
och skärgårdsvikar. Näringsrika dybottnar
är oftast favoritplatsen.
Vintertid lever braxen ute på djupt vatten och äter
då föga.
När den äter!
Närden äter, står den ofta med nosen före
ner i dyn och suger med munnen upp bottenslam som snabbt silas
i munnen. Det som inte är ätbart spottas genast
ut igen eller silas ut igenom gälarna.
Lek Maj-Juli
Under leken Maj - Juli väljer varje hona ut sin
hane. Hanen försvarar sitt lekområde. Detta anges
till omkring 10*10 m. En mängd sådana områden
brukar ligga intill varandra,
3-5 m ifrån stranden. Braxen är ganska skygg under
själva leken, som tillgår så att hane och
hona simmar tätt intill varandra, och avger rom och mjälke
samtidigt under ryckningar. Under leken plaskar fiskarna häftigt
i vattnet. Hanen stannar och bevakar lekplatsen. Kommer det
in fler honor på lekplatsen kan han fortsätta leken
med dessa.
Vikt
Genomsnittlig lekvikt är 9 hg. 2-3 kg är vanlig
vikt.
5-11 kg är mera sällsynt.
Föda
Små kräftdjur, mollusker, insektslarver, mask,
majs,. Större exemplar kan även hugga på småfisk.
Olika namn
Braxenpanka-(bebisbraxar), braxenflira, panka, braxenbläcka
Historik
Braxen leker när "häggen blommar och enen
ryker" enligt gammal sägen. I gamla tider när
stranborna var beroende av fisket, var braxenleken en mycket
betydelsefull tilldragelse som på sina håll kringgärdades
med noggranna bestämmelser. Eftersom fisken är ytterst
skygg, vågade man då inte ens ringa i kyrklockorna
under lektiden.
När isen lägger sig samlas braxarna i stora stim
vid bottnen, s k braxenstånd. Förr gjorde man ofta
kaviar på braxenrommen och en 1700-tals ekonom ansåg
att den smakade bättre än den ryska (jag har aldrig
smakat det iallafall :)
Att bära braxens tänder i fickan ansågs länge
vara ett osvikligt medel mot tandvärk!
|
| Tillbaka
» |
|
|
