Kännetecken
Abborren är ganska hög. Ryggen är mörkgrön.
Sidorna är ljusare med mörka tvärband. Buken
är gulvit. Ryggfenorna är grå den främre
har ibland en mörkare fläck. Buk & analfenorna
är röda. Stjärtfenan har röda kanter.
Vattenförhållanden
Abborren är både allmän i Sverige i både
bräckt och sött vatten. Om vattnet är kallt,
klart, smutsigt eller brunt spelar ingen roll.
Abborre & Ph-värde
Om man utgår från att det flesta vattenorganismer
trivs i ett vatten med ett
ph-värde 7 (vilket är neutralt) blir följde
att ett ph-värde under 7 är ej lika bra. Ju lägre
värde desto sämre för fisken.
Abborren är inte speciellt känslig för låga
ph-värde, men man har konstanterat att värden
under 3.7-3.9 inte är särskilt trivsamma för
fisken.
(I sjöar med värden på 2.8-3.1 finns ingen
fisk)
Vattentemperatur & lek
Abborren behöver sommartid en temperatur på minst
+13 C-+14 C för att kunna växa. Under islossningen
kyls vattnet av. Abborren blir då slöare och
det dröjer ända tills det blir +7 C-+8 C innnan
leken börjar. I början av leken håller fisken
till på grundare bottnar där det är varmare,
för att sedan när vattenuppvärminingen fortgår
leka på djupare vatten. Leken på grunt vatten
sker oftast i mörker. Abborren är rädd att
synas ifrån luften. På djupare vatten leker
den närsom på dygnet. Först samlas hanarna
vvid lekplatserna oftast vid åmynningar, kring uddar,
itrånga sund och över grynnor.
Var finns den vid olika årstider?
Sommartid när det blir varmt går abborren ganska
grunt. Den tycker om steniga bottnar och grynnor. I det
syresatta vattnet utanför åmynningar och älvar
trivs den också bra. Den går gärna i bränningszonen
där vattnet också är väl syresatt.
När hösten kommer söker den sig allt djupare
ner mot djupbranterna. Vid omslag i väderleken går
denibland upp mot grunden. När isläggningen kommer
går den oftast som djupast och äter då
också mindre.
Föda
Abborren äter under de två första levnadsåren
mest plankton. När den är ca 1 dm börjar
den att äta fiskyngel. När abborren blir ca 12
cm lång övergår den till att äta bottendjur
som fjädermygglarver, sländarlarver, gråsuggor,
kräftungar m.m
Först när abborren blir 16-17 cm lång börjar
den på allvar att ägna sig åt att jaga
småfisk. Den äter då förutom årsungar
av sin egen art bl a mört, löja, nors, spigg.
Övrigt
Abborren är en mycket livskraftig fisk. Den kan gå
från vår till höst tusendubbla sitt antal.
Den kan dessutom bli upp emot 20 år gammal. I mindre
vatten konkurrerar oftast abborren ut alla annan fisk. I
dessa vatten finns det oftast ett ofantligt antal "tusenbröder"
p.g.a tillväxten går otroligt långsamt.
Historik
Abborren har använts på de mest skiftande sätt:
Den planterades in i gårdsdammar för att rensa
vattnet ifrån blodiglar som brukade krypa in i gässens
näsborrar. Lapparna klistrade ihop sina pilbågar
med lim som de kokat av abborrar. Abborrögon skulle
man äta förr om man ville bli klok. Hela fisken
ansågs läka besvärliga sår.
Abborren lär kunna bli maximalt 61 cm lång.
Sant eller falskt
Den klassiska 1700-talssiktyologen uppger att det i Luleå
kyrka i Norrbotten, finns ett förvarat abborrhuvud
som mäter 30 cm från nosspetsen till gälllockets
bakkant!
|